Det är fyra år sen började jag på en kurs kallad Computer Generated Imaging för jag ville lära mig mer om 3D-modellerande. Detta för att jag var helt säker på att jag ville bli spelgrafiker just då. Det visade sig att 3D inte var min grej alls och att jag inte skulle hålla på med sånt, det är 2D som är min skit helt klart. Visst lärde jag mig lite i alla fall, men nu är det så pass länge sen att jag är rätt säker på att alla kunskaper är som bortblåsta. Det bästa med min tid på den kursen var det jag lyckades knåpa ihop som slutprojekt – min animerade kortfilm Djungel-Ola.

Självklart har jag lagt upp den på nätet nu för allmän beskådning. Det är bara konstigt att jag inte gjort det tidigare, och ja jag har en speciell form av humor. Åtminstone har jag det ibland har jag fått för mig.

Kanske ska börja lägga upp mer alster som jag har gjort här, om jag orkar. Min blogg är ju lite av mitt ansikte utåt, från och mot internet. Ja, jag ska fan fixa den där orken så det kommer upp mer saker. Promise.

Idag fick jag äntligen boken Best of Konsumbloggen och självklart fastnade jag i den direkt. Läste ut hela på bara någon timme. Det är ju så roligt med alla konstiga människor som gör konstiga saker i matbutiker. Det är lätt för mig att känna igen mig då jag har fått min beskärda del av detta fenomen under mina stunder när jag tidigare jobbat i butik. Kommer nog aldrig sluta att förvånas över hur folk beter sig när de ska handla mat, helt otroligt. Att jag lyckades streckläsa hela boken utan att tröttna måste vara för att det var roligt hela vägen och väldigt mycket lättare att läsa alla roliga inlägg i bokformat istället som publicerats på Konsumbloggen. Min absoluta favorit är helt klart denna:

Dövblind

Kund: Vad kostar dillen?
Anders: Det står där. Pekar på en skylt precis bredvid.
Kund: Jag ser inget!
Anders: 10 kronor.
Kund: Jag hör inget!

Haha, det är roligt.

Det jag däremot inte kan komma fram till är en annan sak som rör den som skriver allting på denna blogg. Jag har hela tiden föreställt mig den personen som en tjej men jag har ingen aning om vart jag fått det ifrån. Skriver personen tjejigt eller vad är det frågan om? Ingenstans kan jag hitta fakta om detta och det kommer säkert få mig att börja slita mig i håret. Personen kan alltså vara en kille! Vilken grej! Vad nu det skulle göra för skillnad har jag inte bestämt mig för ännu.

Över till något annat, något idiotiskt. För den som inte visste det så är det helt värdelöst att göra blåa och vita pappershelikopetrar som man ska slänga ut och mäta tiden det tar för dessa att landa. Jag skiter väl i om det är något test som görs runt om i världen. Hade jag velat klippa och klistra hade jag gått med i någon studiecirkel istället där skapande av färgglada girlanger står på schemat tills man är tillräckligt uppfuckad för att bli inlagd på psyk.